Idag har även jag unnat mig en semla. Det var inte så gott som jag inbillade mig att det skulle vara men den slank ändå ner utan problem.

Jag tror att jag kan vara utan semlor egentligen. Är inte så förtjust i mandelmassan nämligen. Förstod i alla fall att dom sålt mängder i butiken för  i kyldisken för semlor var det nästan tomt.

Sitter och försöker uppamma energi till att lösa de sista frågorna på hemtentan. Den är ganska klurig och jag märker att det är viktigare än någonsin att anteckna allting som vår föreläsare säger.

Ibland tappar jag fullständigt tråden och blandar ihop alla element och stagnationer och annat som man behöver ha koll på. Yin och Yang är mer omfattande än man först tror. Men, det är väldigt roligt och intressant och som jag tidigare sagt ett helt nytt sätt att tänka.

I nästa vecka är det dax för föreläsningar igen. Det skall bli kul som vanligt och så får vi nog besöka våra patienter också.

Intressant att se om det har hänt något med dom.

Måste träna mer på meridianerna också. Det känns just nu som ett oöverstigligt hinder men jag vet att dom kommer att sitta som ett "smäck" tillslut vare sig jag vill eller inte.

För den som inte vet det så går jag en kurs på Arcanumskolan i Brastad/Lysekil. Akupunktur för häst hund och katt. Om du är nyfiken så gå in på deras hemsida. www.arcanum-utbildning.se och titta på kursutbudet och på allt annat dom kan erbjuda.

Regnet det bara öser ner just nu och jag hoppas förstås på att snön försvinner illsnabbt. Vågar knappt kolla in prognoserna om det nu skulle vara så att det står minusgrader på väderkartan.

Har en ny deckare på lut som gärna vill bli läst. Bäst att skynda på.

Kram till alla

Det här ser jag när jag vaknar på morgonen!

Nio gånger av tio ser jag den här synen när jag vaknar. Hon är lite påträngande och igår fick jag klara bevis för att hon tror hon är en människa.

Hade en kompis på besök! ( otroligt nog.... men hon har en fyrhjulsdriven bil ) Akka gav inte upp på hela kvällen, hon skulle delta i samtal och helst vara med på en egen stol vid bordet. Jag har aldrig varit med om en hund som är så på hela tiden. Lite enerverande tycker jag. Som tur var är Hanne mycket van vid djur och gillar hundar så det var egentligen inget problem. Värre är det om jag har besök av någon som inte faller för rottischarmen.

Nåja, den dagen den sorgen.

Kattprinsessan hade också synpunkter på besöket och mer än vanligt pockande på uppmärksamhet. Hon är ju egentligen en riktig surkart och vill inte alltid att man tar i henne men igår var det som bortblåst. Borde lägga in en bild på henne så småningom.

Idag är det otroligt skönt ute. Solen skiner och jag anar att det bara kommer att bli bättre. Takdropp och så har snön smält precis vid huskanterna så att det tittar fram gräs.... och det gillar jag.

Enligt rykten har jag hört att det är översållat med påskliljor och andra lökväxter här på tomten. Jag kan knappt tro det eftersom det ligger ett vitt täcke över allting, men å andra sidan tror jag att alla dessa lökar ligger i startgroparna för att glädja mig om inte allt för länge.

Glad som en speleman blev jag igår. Blev bokad för jobb på torsdag och fredag. Det kändes fint.

Lilla Blå har blivit lite skum med att starta igen. I morse var det inte mycket till liv kan jag säga och jag fick återigen plocka fram reservbatteriet. Det funkade som tur var. Vill minnas att denna bilen har lite svårt med temperaturväxlingar innan den vänjer sig. Jag lovar att  jag inte skojar. Varje vår gör den likadant när det blir kallt och varmt på samma dag och det pendlar mellan minus och 6 plusgrader. Hysteriskt egentligen. Det är som att något händer med allt som har med batteri och mig att göra.

När jag flyttade hit funkade inte mobilen inomhus. Jag fick gå ut på verandan för att prata i telefon. Jättejobbigt, men nu gör den det. Fattar någon varför? Det gör inte jag.

Det har väl visserligen inte med batteriet att göra men om jag säger tekniska saker så hamnar jag nog rätt.

Måste också nämna att jag blev fruktansvärt besviken igår när jag skulle tanka Lilla Blå. Jag fick inte igång bilen när jag skulle iväg från tappen och där stod jag ivägen för andra som ville ha bensin och diesel. Mannen på andra sidan automaten vågade inte ens titta på mig när jag försökte starta för han hade nog inte tid att hjälpa mig igång. Efter en stund gick jag in på tappen och bad om hjälp att flytta bilen. Ingen kunde TYVÄRR hjälpa mig med det.Fråga kunderna sa dom. Det hade jag gjort. 4 st som inte hade tid.

Tillslut bad jag en ensam kvinna om hjälp med att knuffa bilen så jag inte stod ivägen. Visst, sa hon och med hennes hjälp rullade vi Lilla Blå en bit och jag fick startat. Tack till denna gulliga människa! Att det skall vara så jäkla svårt att få hjälp! Pinsamma människor som inte vill ha besvär med något, men det är kanske så det ser ut nu för tiden. Personalen var ju också helkass. Det hade väl inte varit så svårt att gå ut för att knuffa undan min bil, men inte då, det kunde dom EJ. Det är kanske så att om man arbetar på en tapp så behöver man inte ens veta att man någonstans har med bilar att göra bara man kan baka bröd, sälja korv och ta betalt.

Men, detta hände igår, så nu är det över för den här gången.

Ha det rresten av dagen