Mina älskade rosor har börjat blomma!

Jag kan inte se mig mätt på dom. 

Nu har midsommar passerat och vi är på väg in i sommarmånaden juli.

Känns rätt fint måste jag säga.

Lisa och Jesper har varit på besök ett par dagar och det har såklart varit mums för mamman.

Några mysiga matstunder med goda anrättningar har vi hunnit med. Inte så dumt alls.

Dom där två lagar mycket mat hemma så jag behöver inte göra så mycket när dom är här.

Kattungarna växer. Såklart att dom är sötast i stan. Nu fattas det bara goda ägare till dom också.

En är döpt till Harry och skall flytta hem till Lisa och Jesper. Där finns redan storebror Frank. 

Detta är Harry, hans storebror ser likadan ut och hittades med sina syskon i ladan när dom var sisådär 3 veckor.

I övrigt finns lilla tjejen och svarta brorsan kvar.

På midsommarafton restes midsommarstången som vanligt på vår årliga släktträff.

Mitt bidrag i år var en midsommarkrans.

Den fick den plats över det dukade bordet men här hänger den i mitt kök. Behövde förvara den innan jag tog ut den i bilen. Märklig vinkel kanske, men jag var lat och de flesta blommorna hamnade på undersidan efersom den skulle hänga i taket. Tänkte att jag inte skulle slösa med naturens rikedomar om dom ändå inte skulle synas.

Den blev fin i alla fall.

I år tog jag ut en kruka med en "övervintrad" amaryllis. Jag tror alltid att jag skall få dom att blomma en gång till men så blir det aldrig. I vilket fall som helst så såg 2 av mina amaryllislökar ut som om det fanns liv i dom och dom hamnade i växthuset.

Efter några veckor såg det ut såhär.

Nu har amaryllisen kommit in och ser ut såhär.

Rätt kul tycker jag! Vacker är den också.

Har idag varit i Borås och hämtat ut ett pass. En annan skall ju ut på en liten resa i slutet på juli.

Det skall bli så kul. Skall till England med en kompis, dricka en god öl och resa runt lite planlöst i Kent.

Gläder mig så att detta äntligen skall bli av.

Kanske får jag hem en liten kompis till mig och Akka också, men det vet jag mer om om en vecka eller så.

Saknar ju min Leopold väldigt mycket. Små svart hundar kan vara väldigt underhållande och roliga i familjen. Hoppas att det kommer att flytta hit en till...inte en shipperke till, en annan ras men en liten en. Kanske en griffong eller så :)

Ha det, vi hörs

Nu är det dax för skärpning. Längesen jag bloggade.

Det är som om jag inte har något att berätta längre.

Här på gården finns nu bara Lill och Zalle kvar.
Lisen betar på de evigt gröna ängarna sen en tid tillbaka.

Det är tomt här och jag har inte passerat gråtstadiet än så jag vill helst inte prata om det.

Kattungarna växer och är nu 5 veckor. Hur söta som helst.
En svart en creme och en sköldpadd som mamman.
Hoppas på goda hem i slutet på juli.

Förra kullen hamnade hos folk med kattycke. Den cremfärgade hamnade hos min dotter och hennes sambo.

Han har utvecklats till en marodör och monsterkatt. När han ligger still är han söt som socker, däremellan gör han allt som en katt inte skall göra - helst!

Lisa och Jesper har tålamod men just nu är han nog inte så kul att ha i huset. Fullt ös medvetslös....

Mina två hönskycklingar är två rymmare. Dom är visserligen bara några veckor gamla men beter sig som vuxna hönor som gör som dom vill. Från början var dom tre, men en försvann endera dagen. Tror att en skata tog den.

Det är inte så trevligt, men ibland kommer skatorna in i hönsgården och norpar både ägg och mat, en lite pyttekyckling kan nog lätt slinka ner också.

Under de senaste dagarna har jag fått två surhönor. Det vill säga, de har valt att ruva. Får väl se vad det kan ge om sisådär drygt 16 dagar.

Sonen bor hemma ett tag till. Fram i augusti säger han nog hejdå och susar vidare i livet. Det blir spännande.
Varje dag skriver han 1000 ord på sin bok. Jag har inte fått läsa den än. 
Han arbetar på sitt spel också och lägger ner mycket tid på det. Eget företag....jag tackar jag!

Om en stund skall jag gå en pingstaftonspromenad med fröken Akka. Hon bara måste få sin springa omkringtur innan jag kastar mig i soffan ikväll. Det är inte riktigt samma Akka längre. Nosen börjar gå åt det grå hållet, skallens form börjar tunna ut. Mentalt är hon max 2 år, men kroppen orkar inte riktigt med hennes ideér om att springa fort och länge. Hon är 11 år i år. 

Har lite tråkigt idag. i huset finns två personer till. Min inneboende och min son. Båda pysslar med annat och jag sitter här alldeles ensam på bottenvåningen.

kanske skulle jag ta en sväng med gräsklipparen....eller sammsugaren....eller tvätta eller något som styr om ensamhetstankarna.

Nä, det får bli en kvällpromenad med Akka.

Kram på er, ni som finns kvar och läser bloggen!