Har precis återvänt efter en utryckning till min dotters lägenhet där hon bor med 4 andra klasskamrater. De andra tjejerna är hemma på lov, men Lisa blev kvar hela veckan. Fast nu är hon hemma för hon är sjuk. Helt otroligt hur en tuff tjej i sina bästa år kan bli ett litet pytt när hon är dålig.

Kräksjuka eller nå´t har drabbat henne och jag tror att det är första gången i hennes liv som detta hänt. Vi har nämligen varit förskonade från allt sånt mina barn och jag. Det i sig är rätt knepigt. En del familjer slås ut helt och hållet, gång på gång men så icke vi.

Gav henne homeopatika direkt när jag kom ner till henne och efter 20 minuter ville hon dricka cola och nu vill hon sova och har slutat må illa.

Tack för homeopati, den har räddat oss fler än en gång kan jag säga. Hon har fått lite färg tillbaka i ansiktet också så jag tror att hon är ok i morgon.

Idag har jag tänkt lägga in en bild på vaxduken jag fick i fredags. Håll i er, den är makalös kan man säga!

Eller? Vad tycks, inte vet jag vad den skall få pryda för bord, kanske utomhus i sommar, där kommer den nog att bli ok.

Har verkligen försökt hitta ett bord eller utrymme där dessa katter kommer till sin rätt men.........svårt är det! Fast jag blir allt lite glad av hysterin i vaxdukskatternas tillvaro.

Ytterligare två bilder skall få pryda bloggen i kväll och det är min väg till jobbet. En blogg är ju en slags dagbok och jag vill gärna kunna ta del av hur vintern varit, när jag sitter och bloggar fram till våren, och tror att jag alltid varit en solig glad person utan vinterproblem och ishat.

När jag behöver trilla ner på jorden igen efter utsvävningar i rymden, så kan jag behöva ta en titt på isbackar, oplogade vägar och annat som gör mig upprörd.

Här kommer först "stora vägen" bild - se hur det ser ut mer än 12 timmar efter snön har kommit. Det är underkylt....

När jag åkte hem kl. 22.00 så hade dom plogskrapat vägen så den var fin plan och blankishal, utan grus. Man får tacka!

Här kommer också sista sträckan på motorvägen, när himlen ligger som en grå matta över hela världen. Som tur är  är jag snart framme på jobbet och där är det åtminstone kul.

Jag vet att det finns mer snö på andra ställen och jag vet att jag klarar av att köra i snö för det mesta, men jag vet att jag blivit så mycket försiktigare med åren och dessutom tror jag att min syn spelar mig dåliga spratt nu för tiden, vilket gör att jag ibland blir lite less på besvärliga underlag.

Kram på er, nu skall jag ta hand om min sjukling