Idag är jag extremt grinig tror jag och jag tycker synd om mig själv. Fick ett totalt frispel när jag åkte till hästarna eftersom jag frös, Lilla Blå krånglade och jag var trött. Jag skrek rätt ut och sen hade jag turen att träffa två oslagbart pigga hästar. Det var tur, dom ger mig kraft.

Väl hemma ringer min kusin och frågar om jag vill följa med henne på Scandinavium på torsdag, hon hade sk VIP biljetter - såklart jag vill. Underbart roligt, det kom som en gåva och jag gläder mig så.

Trodde inte att jag skulle komma så långt som till horseshow i år så det känns ju extra roligt.

Så den här dagen slutade på ett roligt sätt, vilket jag inte trodde den skulle göra.

Veden sprakar i spisen och det börjar bli go värme i huset. Kylan står på snart 10 minus, vilket jag hatar som ni vet. Det gör Lilla Blå också.

Det känns trögt och hopplöst just nu, bara jag skall släppa ut hunden så blir jag på sämre humör. Kattprinsessan har bestämt sig för att det är polarkyla utomhus och då går man inte ut om man  inte är totalt ding.

Däremot tycker Tyson att det är lika roligt som vanligt att vistas bland snö och granar. Akkahunden bryr sig inte heller, bara hon får ta sina skogrundor utan att jag lägger mig i.

Jag VILL att vårkänslan skall kmma tillbaka, jag tog ju fel häromdagen och trodde att det var vår på väg.....hur fel hade inte jag

sov gott

Hej alla, vaknade alldeles för en stund sen. Arbetat i natt och var väldigt trött i morse. Märkligt nog kunde jag inte somna när jag kom hem vid åttatiden så när jag väl gjorde det så blev det ett långt sovpass. Det är verkligen en omställning det här med nattarbete.

Gjorde en sökning på lärartjänster igen och såg att dom var nere i 66 st på låg och mellanstadiet i hela Sverige. Jisses vad lite lärare som behövs just nu. Jag undrar fortfarande var alla arbetslösa lärare har tagit vägen. Många är säkert i gång som vikarier under denna terminen men efter sommaren blir det nog en hel del arbetslöshet. Ser väldigt sällan artiklar om detta specifika tillstånd i den svenska skolan. Tror inte att det varit såhär någon gång tidigare men jag kan ha fel.

Sökte ju en tjänst för ett tag sedan och var en av två som skulle få den. Jag blev utkonkurrerad av en mycket yngre förmåga som enligt rektor hade mer erfarenhet??? Ok, tänkte jag. Då söker jag hennes tjänst som borde dyka upp här vilken dag som helst eftersom det ligger inom samma kommun, men icke sa Nicke, den tjänsten verkar ha gått upp i tomma intet. Så av två tjänster blev det en kan man säga. Bra att kommunen kan spara!

Skolorna verkar heller inte prioritera utbildat folk som vikarier utan man väljer den som först dyker upp och vill ha viktimmar oavsett vad man gjort tidigare. Konstigt egentligen att erfarenhet och utbildning har så lite med verkligheten att göra. Känner mig nog lite snuvad på det mesta och ser ju ingen lösning på hur jag kan få en plats inom mitt yrke. Alltså har jag blivit tvingad att byta inriktning. Hur lätt är det när man är över 50 tror ni?

Även om jag tidigare skrivit att jag är glad att slippa skolan till viss del så hade det ju ändå varit skönt att åtminstone kunna veta att man har en plats där efter alla dessa år. Dessutom är det ju inom skolan som jag har min lön. På en ny arbetsplats med nya arbetsupg är det inte så lätt att få samma betalning precis.

Jag känner förstås stor oro över hur det skall bli för mig. Nu har jag ju chans att få arbeta men jag vet ju inte hur mycket och inte hur länge. Juli och augusti är bokat som heltid, resten får jag ta som viktimmar och då vill det ju till att jag är så bra på det här nya att arbetsplatsen ringer just mig och inte någon annan.

Fy sjutton vilken kamp det här är för min överlevnad. Det är inte roligt!

Ha det bättre än vad jag har det idag!

Vi hörs, hälsningar "orosmolnet"