Idag ser det ljusare ut! Sist jag skrev var det en extremt dålig dag utan under. Idag har det åtminstone varit ett litet under....jag har valt att se det så i alla fall.

På förmiddagen åkte jag till min favoritskola för att prata med chefen. Ville försäkra mig om att dom kommer att ringa mig om dom har vick åt mig. Jo, det skulle dom. Hur det nu var när jag satt där och pratade så kom det fram att just den här chefen själv bara hade halvtid från och med denna terminen och att hon skulle täcka upp 50% vicktimmar. Hmmm, indragningar förstås!

Dessutom hade de redan två som varit vikarier hela hösten och nu i januari, dom går ju före mig förstås......fast det är jag som är utbildad, men det spelar ju ingen roll i det stora hela vad jag förstår. Med denna lilla tankeoperation inser jag att det inte finns vick till mig också om inte skolan drabbas av en epidemi av något slag.

Med tappad lust går jag in i fikarummet för att prata lite med gamla arbetskamrater och samtidigt ta en kopp kaffe. DÅ HÄNDER DET! (fast först begrep jag det inte)

En av vikarierna som jag känner sen många år stoppar en lapp i min ficka och säger med bestämd röst att jag omedelbart skall ringa det nummret som står på lappen. Det behövs folk där jämt, sa hon. Först fattade jag inte vad hon menade och sen sa hon att hon trodde att jag skulle trivas med det jobbet. Jag funderade hela vägen hem. Kanske skulle jag ringa ändå, man kan ju alltid anmäla sig som intresserad i alla fall. Kanske har dom kvällsjobb och helgjobb och till och med nattjobb åt mig och jag behöver inte arbeta som lärare längre. Det händer plötsligen saker i mitt hjärnkontor och jag började le åt hennes idé och vips har jag tagit mobilen och ringt. På tordag skall jag på en intervju! Trudelutt vad jag blev glad!

Det skulle vara lysande om jag kunde jobba lite kvällar och helger så jag kan lägga tid på att starta om min verksamhet igen. Jobbar jag natt så vet jag att det kommer att finnas viss tid att läsa och jag är ju egentligen nattuggla sen tidiga barnsben!!!!!! Jag jublade för mig själv och plötsligen känns allt sååååå mycket lättare. Isbackar är plötsligen ingenting att slåss mot!

kram till alla