Nu får det vara nog! Jag har under de senaste dagarna funderat på hur 2010 skall bli för mig.

Inser att jag inte kan lita på att få tillräckligt mycket timmar på min nuvarande arbetsplats och att det är ett enormt stort problem för mig.

Visst behöver dom vikarier men vi är några stycken nu och allting skall fördelas "rättvist".

Om nu någon av mina arbetkamrater läser detta, det vet jag att en och annan gör, så handlar inte detta om just er. Skulle ju gärna vilja ha ett mer fast förhållande till er och det vet ni.

De flesta kommuner har idag anställningsstopp. Inga fasta tjänster att söka, de existerar inte. Ev. vikariat kan man bara se efter i stjärnorna.

Mitt i detta välfärdssamhälle som bla är uppbyggt för att vara tryggt så har ändå mängder med arbetgivare ingen trygghet att ge för någon.

Har man som jag en hyfsat kvalificerad utbildning och har arbetat som lärare i alla år så finns det egentligen ingenting om man inte har kontakter eller av någon anledning snubblar in på ett nytt arbetsområde.

Jag snubblade ju in på mitt nuvarande timvik.
Fick höra att det var toppen att jag som var lärare ville arbeta med funktionshindrade.

Sanningen är den att jag inte har en chans att få jobb där trots min utbildning och erfarenhet eftersom man som lägsta utbildning behöver ha barn/ungdom på gymnasienivå. Det finns det ju många som har och som valt att arbeta efter gymnasiet. Dom ligger hästlängder före mig.

(Nästa steg är väl att alla som söker skall ha en KY utbildning - aktiveringspedagog tex. Då finns det fortfarande inget utrymme för mig.....)

Det finns nästan ingen som arbetar 100% inom vården verkar det som. LAS är ett problem eftersom du tror att du har vissa förmåner när du har tillräckligt med LAS dagar men har du otur....och det har många, så slutar arbetgivaren att ringa när det drar ihop sig. Man duger så länge man inte kan ställa krav.

Blir det tjänster någonstans så går dom i första hand till övertaliga inom kommunen och sen kan man också hävda att man har LAS som stöd för att bli påtänkt som anställd.

Man har också möjlighet att göra arbetsbyte inom en kommun om man har en fast tjänst har jag hört.

Eftersom de flesta som arbetar inom mitt nuvarande område inte har fulla tjänster så vill dom såklart få upp sina arbetstider. Vill arbetsgivaren höja procenten för dom som vill ha mer kan man väl ta timmar om det blir någon tjänst över. (jag menar att någon har sagt upp sig) Det innebär ju att man inte ens kan söka ett vikariat.

Håller jag fast vid timvikariat så kommer ju jag också att få LAS-dagar såklart men det dröjer länge tills dess.
Dessutom tar jag risken att jag inte blir inringd.

Jag förstår att det är dom som har en fast anställning som skall ha bra förutsättningar i första hand. Det skulle jag också velat ha.

Så vad gör jag nu? Jag har massor med tankar om vad jag vill göra men det är inte så enkelt för det krävs investeringar och pengar har jag inga.

Har idag suttit hela förmiddagen och letat jobb.

Har sökt ett!
Det är ingen heltid, 22 timmar fast varje vecka.

Det blir som en halvtid och är givetvis alldeles för lite.

Lärartjänster som jag tittar på, (jag är ju begränsad eftersom jag inte kan åka hur långt som helst), är korta vikariat alternativt 30 - 50 %.

Ingen kan ju försörja sig så.

Får en skum känsla av att den trygghet man hade förut håller på att suddas ut genom finurliga varianter och krypvägar. Talade häromdagen med en fackligt engagerad person som sitter inne med mycket kunskap.
Jag fick nästan en chock när hon berättade hur det kan fungera och vad facket måste se upp med så folk inte blir helt överkörda av arbetsgivarna.

Skrämmande.

Vi lever i en tuff tid nu. Det gäller inte bara mig såklart. I min värld är det katastrof och det är ju i den världen jag rör mig så det är ju inte så konstigt att

jag känner mig lite utsatt för problem.

Skall gå till arbetsförmedlingen snarast. Min handläggare där är så lycklig över att jag "klarar" mig själv så han har slutat ringa.

Kanske skulle man söka jobb på arbetsförmedlingen, jag kan jobba med folk som behöver medkänsla och nya tankebanor.

Det är lättare för mig att hjälpa andra än att hjälpa mig själv!

Ha en bra dag, jag skall ut och klappa på min häst

Tänk att jag lyckats få bukt med min onda hals på några timmar. Hittade mitt homeopatiska läkemedel och nu har min onda hals återgått till att bara vara min vanliga hals. Underbart! Visserligen har jag fortfarande lite hosta men just nu kan jag leva med det känns det som.

Kom från jobbet vid fyratiden och har känt mig som en ispinne sen dess.

Här är riktigt kallt kan jag säga och enligt prognoserna skall det fortsätta att vara det. Inte kul. Jag gillar inte kyla alls, vilket är ett problem när man bor härute i skogen. Tog en mugg med het glögg när jag kom hem. Ett alternativ för att hålla värmen en stund. Tyvärr somnade jag på min soffa och vaknade efter en timma och var iskall.

Nu eldar jag på som bara den så att jag inte förfryser när jag ser på TV.

Det blir en tidig kväll för mig. Jag är trött och jag kommer att sova länge i morgon.

Om jag hinner skall jag inhandla ett extra element i morgon. Jag skall också försöka få igång mina två extra fotogenkaminer. Dom verkar inte ha varit i bruk på länge men jag hoppas att dom funkar i alla fall. Måste ju värma upp Lisas rum nu när hon kommer hem.

Förra året funkade allting även när det var kallt.

I år har avloppet i badrummet vid duschen fryst!!! Hur kul är det? Kan inte duscha och inte tvätta. Vattnet funkar i alla fall och jag kan använda handfatet.

Det har funkat i köket också som tur är. Diska kan jag fortfarande!

Önskar förstås att det skulle komma någon och fixa mina problem, men det är ju bara ett önsketänkande.

Nu skall hästarna få mat i sina boxar. Lite ljummet vatten också.

Ha det

Idag mår jag inte riktigt bra. Har haft hosta i flera dagar och när jag kom hem så ökade mitt halsont från ont i halsen till värk i halsen.

Letade efter något homeopatiskt läkemedel som kan vara bra för min hals och hittade ett som jag skall ta om en liten stund.

Jag skall helst jobba i morgon hade jag tänkt.

I denna månaden måste jag jagar timmar som en besatt tror jag. Fler vikarier = mindre tid åt mig tyvärr.

Fiskmiddagen som jag förberedde härom dagen blev tydligen god. Det kändes ju bra. Idag åt tog vi varm choklad med vispgrädde plus varma mackor till lunch. Det satt som ett smäck. Passade bra eftersom vi gick en promenad innan lunchen.

Igår åt vi en riktigt festmåltid på jobbet. Fläskfile och ungsbakad potatis, till efterrätt blev det päronhalvor med after eight och glass. Mums i magen tyckte alla. Det blev en mysig stund runt bordet och efter det började smällare och raketer dåna runt husen i området.

När jag kom hem vid halv elva så blev det soffan direkt och jag somnade på en gång. Gissar att jag redan igår hade vissa förkänningar om att kroppen är låg och trött. Frös och ville inte flytta mig till min säng.

Väl i säng minns jag inte ens att jag släckt ljuset. Sov som en sten och var förhållandevis pigg när jag vaknade.

Kanske är det sängen jag skall krypa ner i igen å inte sitta här och halvsnegla på episod ett ......

Vi hörs endera dagen, var rädda om er i trafiken....