Så var det torsdag igen!

Det känns som om jag har tillbringat veckans dagtid till att ordna med bilen och tänka på sandning och annat knas.

Igår fick jag tillslut hjälp med att få upp bilen på vägen igen.

En stor traktor gjorde ett kraftfullt försök i snön och isen och lyckades dra upp mig.

Jag är förstås evigt tacksam och 300 kr fattigare.

Kvällen innan försökte min granne dra upp mig med sin lilla traktor men.....den fick inte fäste i isen så det funkade inte. När jag skulle hem därifrån föll jag i backen och gled 5 meter på rygg och krockade med min bil! Nice för en redan skadad kropp!

Det syns ju inte att jag står i en ganska brant backe men det gör jag.

Var till och med osäker på om det gick att starta den nu när den var inkilad i snön med hela bakdelen inklusive avgasrör.

Nåväl, det gick bra och jag lyckades ta mig till affären för att handla lite mat. Glömde givetvis kaffe, så himla typiskt, mitt hade tagit slut.

Det får bli en uppgift för idag.

Om en stund skall jag hämta bilen hos grannen och dra iväg på grusjakt. Måste fortfarande sanda min backe. Av någon underlig anledning så dök inte traktor nr 2 upp, som jag skrev om igår. Han ringde och sa att han började bli för gammal helt plötsligt och att han skulle åka bort!!!!! Så lät det inte dagen innan precis. 

Hur skall man ordna det för sig när man aldrig kan få hjälp när man behöver. Det är ju inte så att folk gör det frivilligt allt kostar pengar.

I ren ilska ringde jag min hyresvärd och sa till honom att han var tvungen att ordna så jag kan åka tryggt på vägen och i backen. Jodå, han var inte ovillig att fixa det.

Så kom han då genom skogen, på den "nya" vägen som han gjort för att dra ut virke på.

En enorm maskin som plogade snyggt och prydligt och som lyste upp hela skogen.

Jag rusade ut för att prata med honom och undrade varför han vände här vid huset.

Min besvärliga backe ligger 600 m åt andra hållet. Vad skulle han ta vägen?

Nä, han ville verkligen inte fixa min backe, han tyckte att jag skulle åka på den "nya" vägen genom skogen för han tänkte sanda den. Dom skulle arbeta längs vägen och ta ut virke.......så om jag fick problem så skulle jag kunna få hjälp.

Saken är den att denna nya vägen är egentligen en gammal skogsväg som dom nästan gjort helt iordning men det fattas en del grus på den. Hade den varit klar i höstas så hade jag kunna köra på den men nu är det fortfarande stora hålor och stenar ivägen. Visserligen hjälper ju snön till att plana ut den men den är väldigt brant och mynnar ut på andra sidan berget. Det innebär att jag får minst 1,5 mil längre väg till jobbet!

Den är brant och kuperad. Vet inte om det är en lösning för mig precis. En nödlösning kanske men inte särskilt smart. Ut kommer jag, men förmodligen inte hem med den här bilen.

Snacka om att bli trött på allting!

Jag vet att jag inte är ensam om dessa problem med hala vägar och besvärliga backar men jag känner mig ensammast i världen just nu, ingen verkar bry sig eller fråga vad jag verkligen behöver hjälp med på vägen.

Det verkar som att min backe är rena skräcken för de flesta som bor i området. Alla känner till den men ingen har något vettigt att komma med.

Ringde runt igår och frågade efter grus, det är det ingen som har heller och ingen vet var jag kan få tag i det. Möjligtvis kan jag åka till sopstationen och se om det finns där!

Det är vad jag skall göra idag men det gäller att kolla när dom öppnar. Det är ju inte öppet varje dag precis.

Wish me luck, I need it!