Kliver ut genom dörren, med hundarna, för en morgonpromenad på min lediga dag.
Vad får jag höra, den galna göken, eller en släkting till vederbörande, har kommit till skogen.

Förra året trodde jag nog att jag hade en förryckt eller snarare hänryckt gök i grannskapet. Det var ett himla liv på den i alla fall under en längre tid. Undrade om den någon gång hittade en partner, ev. damgök verkade svårfångad i alla fall.

Årets gök lät lite försiktigare men man vet aldrig, även denna gök kan bli högljudd.
Det blev i alla fall lite för mycket av gökens ko-ko under förra året för även om det är lite småtrevligt så blir det allt tjatigt när dom envisas med sitt genomträngande ljud. Dessutom är dom ju svåra att få syn på. Bara det är ju frustrerande. Finns dom egentligen? :)

n

Gökens bestånd har tydligen minskat betydligt enligt fakta jag läst idag. Tråkigt som vanligt när vissa arter reduceras.
Göken är den enda fågel som äter håriga fjärilslarver. Den är vanligare norr ut.
Det är den enda fågeln i Sverige som ägnar sig åt bo- och häckningsparasitism.
Göken försöker företrädelsevis att lägga sina ägg, ett i varje bo, hos sädesärla, törnsångare, trädgårdssångare, rödstjärt, piplärkor,ärtsångare, buskskvätta och grå flugsnappare. Dessa fåglar är betydligt mindre än göken och får ju ett himla jobb med att föda upp en bamseunge.
Ibland upptäcker den ruvande pyttefågeln att ett ovälkommet ägg har hamnat i boet och knuffar ut det. Ingen gök där inte! 
Gökungen kläcks redan efter 12 dagar. 
Göken är mellan 32 och 36 cm stor och borde ju egentligen vara lätt att se, men icke.

Det fanns en massa intressant att läsa om gökens görande och låtande. Alltid kul med nu kunskap.

Lite ko-ko kan vara på sin plats!

Idag regnar det och min lediga dag som egentligen är vikt för stolpsättning kommer nog att ändras till pyssel inomhus.

Ha nu en bra onsdag! Köp en pelargon och njut!