Avslutade min arbetsdag med att förbereda för en fiskmiddag. Det som jag är så bra på, NOT.

Jag undrar hur det hela blir.....hoppas gänget överlever detta spektakel.

Ett helt år håller på att ta slut. Jag har nu haft mitt vikariat i elva månader.

Trivs jättebra men såklart vill jag ha en fast tjänst.

Har massor med tankar om hur mitt yrkesliv har blivit. Ibland blir jag riktigt ledsen. Jag behövs inte någon stans för det jag faktiskt är bra på. 30 år åt h-vete!

Träffade en före detta kollega som har arbetat ett antal år som rektor.

Vi pratade om problemet som uppstått för mig och hon är den första som ärligt säger att jag är för dyr. Ja, inte för att jag kan sätta min lön själv, utan för att jag kostar en kommun för mycket, för att jag har så många år bakom mig.

Detta har jag sagt hela tiden.
Jag har hur bra "betyg" som helst, så där finns inget att slå ner på. Möjligtvis min sjukskrivning då, men det verkar inte som att den är det största hindret.

Så sjukt det är egentligen. Här går det omkring en resurs, med mängder av erfarenhet och jag behövs inte längre. Har jag någonsin behövts kan man undra.

På jobbet jag har nu så handlar det inte om märkvärdiga utbildningar precis. Här handlar det om LAS och lägsta godkända utbildning är barn och ungdom på gymnasienivå.

Man kan också vara aktiveringspedagog eller ha annat som hör ihop med LSS.

Jag slåss mot väderkvarnar känns det som. Kommer inte förbi en ungdom på 20 år om jag har otur. Det handlar alltså om dagar i kommunen. Givetvis också om hur populär man är när det kommer till möjligheten att bli anställd.

Men, i det stora hela trivs jag med det jag just nu gör. Fantastiska människor som jag möter varje gång jag är på jobbet.

Idag var det Malin och Johanna. Supertjejer som jag gillar skarpt. Visserligen jobbade vi inte tillsammans idag, men dom fanns i avdelningen bredvid.

Rebecca och jag är vikarier. Vi jobbade ihop hela dagen. Rebecca är 20 på sitt 21.

Roligt med unga människor. Jag mår bra av att det är ålderskillnader. Jag lär mig om människor bäst på det sättet.

Klocka tre drällde resten av gänget in. Kul att ses en stund innan man går hem.

I morgon jobbar jag också och det skall faktiskt bli kul. Nyårsafton med alla goa brukare. Fyrverkerier och god mat! Jippie!!!!

Förut tänkte jag alltid att jag var lyckligt lottad för att jag slapp att arbeta inom vården, idag ser jag helt annorlunda på det.

Visst, jag hade gärna haft en fest att se fram emot, men livet har faktiskt andra värden och det är alltid mysigt på jobbet ,så jag tycker att det är helt ok.

Kommer väl hem vid tio, halv elva i morgon kväll. Då tar jag in mina hästar och sen kurar jag ihop i soffan med doggarna.

Skall jobba på nyårsdagens morgon så jag behöver gå upp klockan halv sex.

Pratade med min lilla mamma idag och med hennes sköterska. Hon har blivit så bra att hon hamnat på allmän sal.

Positivt måste jag säga. I morgon hälsar jag på henne.

Mamma vill helst vara i fred, såklart hon är extremt trött, men jag bara måste se henne en liten stund så jag tänker inte ta någon hänsyn till detta.

Var rädda om er - halkan kräver liv!

Hörs snart igen