Det finns så mycket jag vill göra att det blir mig övermäktigt ibland.

Idag har jag varit ledig och suttit vid datorn i stort sett hela dagen. Har lite skrivarbete som jag lovat att göra. 

Hade egentligen tusen andra saker att göra men vädret blir det jag skyller på. Inte kul utomhus alls.

Jag vill plantera frön och knölar, skapa mig en fin uteplats, göra iordning för hönsen, sätta stängsel så Lisen kan komma hem en stund, kratta gräsmattan och göra i ordning mina krukor......osv i all oändlighet.

Jag ser mig omkring i huset och inser att jag har Sveriges tråkigaste inredning just nu :) vill inte ha nytt utan komma på hur jag skulle kunna fixa till det med det jag redan har.

Ända sedan Akka gick bärsärk i sopskåpet har jag känt en ovilja mot mitt lilla hem, hur kan det bli så av den lilla fadäsen.

Förmodligen är jag "vårlåg". Inget är kul eller inspirerande.

Självförtroendet är inte på topp precis och ibland undrar jag om det någonsin varit det. Har liksom inget att komma med varken bland vänner eller på jobbet. Dessutom kan alla allting mycket bättre och är mycket klokare än vad jag någonsin kommer att bli. Åtminstone känns det så just nu. 

Märker att det inte har någon betydelse om jag har erfarenhet av något nytt eller gammalt, det är alltid någon som vet mycket mer, är självsäkrare eller bara ignorera vad jag säger. Just nu väljer min hjärna att ta åt mig av allt sånt omkring mig. Den har blivit som ett läskpapper fyllt med dumheter.

Givetvis är det inte så att alla ignorerar vad jag säger eller tycker men just i dessa dagar som förflutit har jag faktiskt känt att jag blivit negligerad och jag har undrat varför jag överhuvud taget blivit tillfrågad. 

I morgon skall jag på besök i den stora staden med alla tråkiga deklarationspapper. Tur att jag för en gångs skull är ute i god tid med detta.

Det gäller bara att hitta till rätt adress i myllret runt Lilla Bommen.

Nä, en liten skärpning är på sin plats......stor kram till mej själv