Majsan skall flytta i egen låda!

Himmel vilken helg, blåsten blev onödigt besvärlig och idag har jag släpat på ved för att kunna värma upp mitt utkylda hus. Ingen ström i ledningarna när jag kom hem idag och en björk som lagt sig till ro på helt fel ställe. Hämtade ved i huset för säkerhets skull innan jag åkte ner för att kolla att vägen var farbar. Det var den inte och jag fick bära min vedsäck, modell ganska stor fram till torpet. Har ju några dagar kvar här. Satte värmeljus överallt och tände i kaminen. Hällde upp kall glögg och inväntade mörkret. Då hände det grejer. En vän i granngården kom till undsättning med sin mans motorsåg i högsta hugg. Vips hade hon kapat eländet till träd och jag kunde köra hem. Hon tog dessutom med sig min mobil för att ladda den hos sin mamma som bor i närheten. En stund senare kom hyresvärdens utskickade medhjälpare och björken som fallit mitt framför verandan blev sågade i lämpliga bitar, så att jag nu kan gå ut den vägen. Tio minuter i sex återuppstod strömmen och jag blev lycklig igen!

Det var idag!

Stormdagen den 27 november!

Satt i det lilla torpet i skogen i totalt mörker. Hade tre stearinljus kvar i huset resten är på nya stället. Det var verkligen svart som i en säck. Stormen härjade på utsidan. Kände mig pytteliten och väldigt trött efter dagens hysteriska göranden. Ingen ved hade jag heller. Kallt blev det. Jag åt lite kall risgrynsgröt fram på kvällen, inte så gott som det brukar vara kan jag säga. På förmiddagen tog det i att blåsa. Monica som var här och hälsade på åkte hem efter ett par vändor med last till huset. Vi hann köra två vändor med "Space". I huset var det tomt på hantverkare. Trodde att installationen av toan skulle göras klar under dagen men dom lyste med sin frånvaro. Jag hade en liten önskning om en lång härlig dusch i mitt nya badrum med golvvärme. Lite skillnad på det badrummet och det jag haft de senaste åren. Här har duschblandaren fått spunk och levererar mängder med kallt vatten och lite varmvatten om jag har tur. En riktigt varm dusch stod alltså högt på listan. Efter att Monica hade åkt hem fnattade jag omkring i huset och målade lite, plockade upp saker i köket, bar omkring böcker och annat till rätt ställe. Jag åkte hem en sväng igen och packade lite till, drog upp till huset igen. Vinden började ta i och jag upptäckte att det blåste rakt in genom ett fönster i ett av rummen. Tätningslist hamnade nu på listan för diverse flyttutgifter. Nu hör jag någon som ropar på mig och vips kom mannen som skall installera toan. Duschmöjligheten blev verklighet, nästan! (tro inte att jag skall duscha i toan, men det där med vatten hör ihop med toaletter) Nu var det dags för utfodring av hästarna. Ulrika var en sväng i Sthlm och Globen med sin uppfinning så jag var förste utfodrare. Fyra våta men glada hästar väntade på mig. Fodrade och mockade lösdriften. Nu började det skymma och jag skyndade mig iväg för att handla lite ätbart innan stormen var över oss helt. Mötte inte en bil på vägen förrän jag kom till Hyssna samhälle. En del är klokare än vad jag är insåg jag.

Hade nu en enkel plan för resten av kvällen. Packa lite till, ringa lilla mamma, dra till huset, pyssla lite till, duscha och åka hem.Tidigt i säng med en bra bok. Måndag är en arbetsdag. När jag sitter i soffan i torpet och pratar med min mor så brakar det till och världen rämnar. Jag blev så rädd! Tittade försiktigt ut genom fönstret och får se att björk en framför verandan har sagt upp sig och fallit mot huset precis som jag befarat. En mardröm har varit att björken skall falla ner på huset rätt ner i mitt sovrum. Nu hade den landat med precision och missat verandan med någon cm och själva toppen på björken kunde ha begravt min bil som brukar stå just där men som av en lycklig slump parkerades lite närmare vägen den här dagen. Toppen landade alldeles invid husknuten och undvek, också med precision, att riva ner varmluftsfläkten. Ibland kan man bli tacksam för konstiga saker.

Problemet som uppstod och som verkligen var ett problem var att jag nu inte kunde gå ut via altanen eller ens få hundarna att gå ut där. Björkstopp kan man säga.

Tur att jag har en dörr till i huset.

Raskt fick jag omvärdera min plan som jag lagt upp. Tog nu hundarna med mig ut till bilen och åkte till huset igen. Nu jäklar skulle jag åtminstone duscha. Akka och Leo hade fullt upp med att kolla in nya bostaden och jag började städa badrummet. Satte på duschen.......inget varmvatten.....hmmmm, vi hade glömt att sätta på varmvattensberedaren! Lätt åtgärdat, det blir snabbt varmt tänkte jag. Då gick stömmen för andra gången denna dag. Letade rätt på min ficklampa och skulle precis åka ner till torpet igen när strömmen återvände. Toppen! Men lyckan varade inte så länge. Det blev snart kolsvart igen och jag begrep att nu var det kört helt och hållet. Vi hoppade in i bilen och susade ner för helvetesbacken.......100 m från torpet låg ett träd över vägen och där blev det alltså stopp. Vad gör jag nu, här kan bilen inte stå. Alltså backade jag 400 meter i mörkret. Vände där det gick och körde upp till huset igen. Där parkerade jag bilen tryggt och vandrade ner samma väg igen med hundarna och en ficklampa modell mini. Jag var faktiskt lite rädd, träden låg ju nästan ner och man vet ju aldrig vad som kan hända och vem skulle hitta mig.....mobilen var ju inte att lita på när det gällde kontakt med yttervärlden igår. Väl hemma i mörkret letade jag efter tändare och mobilen. Behövde tända ljus och behövde ringa till någon, om det gick, för att beklaga mig lite. Mobilen var inte med hem.....letade länge men insåg till slut att den låg i en väska som hängde i badrummet i nya huset. Grattis Helene!

Jag satt här i mörkret med tre stearinljus tända och kylan blev påtaglig ju längre tiden gick. Halv tio gick jag och lade mig. Både Akka och Leo ville sova i min säng. Leo frös så han skakade och kröp ner under filten. Konstigt nog somnade jag och tyvärr var det lika tomt på el när jag vaknade. Ficklampan vägrade fungera och jag fick tända min lilla lykta så jag såg var mina kläder var.

Det var nog en dråplig syn när vi vandrade mot bilen i morse hundarna och jag.( om nu någon hade sett oss vill säga) Svart som en säck och det enda man kunde se var min lilla lykta som vandrade till bilen.

Jag kom i alla fall i tid till jobbet och hann duscha där innan jag började jobba!

Hyacint på er, vi hörs