Nu är jag så trött på att leta efter jobb så jag kan kräkas.

Varje dag håller jag tummarna för att det skall finnas något att söka som kan vara vettigt men nä då, det lyser med sin frånvaro.

Jag har verkligen försökt hålla modet uppe men jag känner att det är på väg att svika mig helt.

Inte nog med att det körs cross utanför huset så man inte kan tänka, det är en varm dag också, det gör inte hjärnaktiviteten bättre, inte på mig i alla fall.( jag är ingen fan av crossåkning, blir nervös av ljudet)

Idag var jag inne på platsbanken och tittade igen. Måste hoppa över några dagar då och då eftersom jag lusläst alla gamla tjänster.

Jag blir så ledsen varje gång och nu börjar jag tro att jag är gammalmodig och inte har hängt med i skolans utveckling allas de senaste 5 åren. Kan ju i och för sig stämma eftersom jag varit sjukskriven en tid.

Det finns ju inga heltider längre och framförallt så finns det tjänster på 60 % i en termin. Vem kan arbeta 60 % och överleva? Det är nästan så jag tror att det har blivit ett kall och sen lever man på luft eller något sånt.

Jag häpnar över dessa halvtider och lite mer än halvtid som finns i massor att söka för en termin. Massor är kanske synd att säga eftersom det är få tjänster men de som finns där kan du inte leva på om du har turen att få någon. Herregud, jag har jobbat som lärare sen 79 och resan till ett jobb är väldigt lång för mig verkar det som.

Mitt i detta elände med arbete för att få inkomst så skall huset jag bor i säljas. Så nu måste jag flytta igen och det tycker jag känns fruktansvärt jobbigt. Har ju ganska nyligen flyttat hit för att det skulle ge mig och min djurhomeopati en nystart eftersom det fanns såna möjligheter här. Visst kan jag ju kanske söka en heltidstjänst någon stans och flytta dit men det finns ju inga som är längre än fram till jul. Det innebär ju att jag antagligen måste flytta igen. Så nu är jag uppretad för att det inte finns några lärartjänster att söka, jag måste hitta någonstans att bo för mig, min dotter och våra djur. Jag kan säga med en gång att det inte är lätt. Så du som läser det här får gärna hålla tummarna för mig och tänka goda tankar om mig eller åtminstone önska mig lycka till.