Idag är det måndag och jag har varit på kurs hela dagen och lärt mig en massa om stroke och hur man tar hand om en strokepatient.

En hel del intressanta saker har jag lärt mig.

Kom hem och var stentrött. Jag blir gärna det när jag suttit och lapat i mig fakta en hel dag.

Slog på min TV och vips blev jag som bedövad av den info som strömmade mot mig…….

Vilken tur att vi har lagar i Sverige som reglerar ALLT!

Lagar som vi kan gömma oss bakom när det passar och som vi kan

undvika när det finns saker som vi inte vill att lagen skall styra.

Toppen, eller hur? Det handlar ju oftast om hur man tolkar lagen.

Höll på att få fullständig slag i dag när jag såg på nyheterna.

Det kan väl ändå inte vara humant av fina prydliga Sverige att utvisa en gammal kvinna som är svårt sjuk, dement, synskadad och med hjärtproblem till Ukraina!?

Hon har tydligen inga släktingar kvar där och jag förmodar att hon inte har några pengar heller.

I rutan får jag se en jurist av något slag som helt lugnt säger att det inte finns något mer att göra och att hon skall utvisas redan i morgon.

Han,juristen, tillägger att det inte är så bra att utvisa en så gammal människa och att hon borde fått uppehållstillstånd då hon sökte det första gången.

Hon var gammal redan då vad jag förstod.

Fy fan för Sverige säger jag. Det är pinsamt att bete sig såhär.

Jag undrar förresten vem som väljer att arbeta med den här typen av ärenden och jag undrar om dom kan sova på nätterna.

Eller arbetar man med sådant här som jurist för att få kanonjobb senare i karriären.

Det kanske är meriterande att ha arbetat på invandrarverket…

Jag vet ju givetvis inte allt om den här ”affären” men hur jag än tänker så återkommer jag till att en 91-årig sjuk kvinna knappt kan utgöra en risk för Sverige, jag menar, hon är väl ingen terrorist eller så?

Inte nog med att man utvisar sjuka och gamla.

Här får vi också veta att de numera kända fosterbarnen i Mark inte få flytta hem. Kammarrätten i Jönköping har bestämt att de inte får komma tillbaka till sina första fosterföräldrar. De skall inte slitas upp på nytt påstås det.

Nu, när den förvirrade socialnämnden i Mark äntligen arbetade för att de skulle tillbaka så säger kammarrätten nej.

Hela ärendet osar. Jag blir mörkrädd och känner mig rädd för de sociala myndigheternas agerande som kan få sådana oanade konsekvenser för människor, stora som små.

Även här undrar jag hur människor som arbetar med dessa frågor kan sova om nätterna.

Tyvärr har jag själv arbetat för en socialförvaltning och på nära håll bevittnat märkliga beslut och allmän förvirring. Det är nog inte bara i Marks kommun som man handlat fel och hanterat ärenden godtyckligt,  det förekommer på fler ställen!

Jag blir ledsen å Sveriges vägnar som verkar ha tappat greppet fullständigt!

Vi hörs